UPPSALA UNIVERSITET : Institutionen för lingvistik och filologi
Uppsala universitet
Hoppa över länkar

Inlärarkorpusar

Projektet finansieras av Kvalitet och förnyelse

Projektöversikt

Projektet syftar till att konvertera en äldre inlärarkorpus till modernt format, samt att utveckla/anpassa verktyg för sökning i korpusen. Korpusen används bl.a. inom forskningsområdet "Språkutveckling i en flerspråkig kontext" som bedrivs av avdelningen för lingvistik. Studier har bl.a. gjorts på verbanvändning och på utveckling av berättelser.

Projektdeltagare

Material

Korpusen består av delkorpusar från 4 tidigare projekt:

Korpusarna representerar inlärarsvenska, svenska 2, med informanter i olika åldrar: förskoleålder (5-åringar), tidig och sen skolålder (max 16 år) samt vuxen ålder. Som kontrollgrupp används informanter med svenska som modersmål. Varje informant spelades in flera gånger över en längre tid. Inspelningarna består av forskarledda samtal, där återberättande av ljudlösa videoklipp och bildberättelser utgjorde en central del. En del av aktiviteterna återkom både inom och emellan delprojekten.

Hela korpusen innehåller ca 550 transkriberade inspelningar, med ordklassuppmärkning av flertalet informantyttranden. Transkriptionen är ortografisk, och filformatet är i stort detsamma som i den muntliga delen av inlärarkorpusen ASU (Andraspråksutveckling). Ordklassuppmärkningen gjordes automatiskt med PC Beta.

BAS (Bilinguals at school)

Projektet BAS (Bilinguals at school/Tvåspråkighet i skolan) består av en pilotstudie med informanter på mellanstadiet med assyriska/syrianska som modersmål (hösten 1986) och en huvudstudie med informanter på mellan- och högstadiet med finska som modersmål in vid två tillfällen (hösten 1987--våren 1990).

I pilotstudien spelades 20 informanter från en skola i Södertälje in. Hälften av informanterna gick i årskurs 4 och hälften i årskurs 6. Dessutom spelades några lektioner in (två finns med här). Informanterna gick i enspråkiga klasser där huvuddelen av undervisningen var på svenska.

I huvudstudien medverkade Päivi Juvonen, Inger Lindberg och Åke Viberg. Vid det första tidpunkten gick hälften (30) av informanterna i årskurs 4 och hälften (30) i årskurs 7, och vid de andra tillfället gick de i årskurs 6 respektive årskurs 9. Dessutom spelades fyra lektioner in för varje grupp. Av de 30 informanterna på varje stadium gick 20 i hemspråksklass med en stor del av undervisningen på finska, medan de resterande tio gick i integrerade klasser och endast hade ett fåtal timmar hemspråksundervisning. Därutöver spelades även tio informanter vardera från två enspråkiga kontrollgrupper in (svenska respektive finska, varav bara den svenska delen är med här).

Inspelningarna innehåller t.ex. en intervju och återberättelse av videofilm. Även annat material som bakgrundsenkät, testresultat och skrivuppgifter samlades in (Viberg 1993, s. 15f).

Rinkeby (Utvärdering av skolförberedelsegrupper i Rinkeby)

I projektet Utvärdering av skolförberedelsegrupper i Rinkeby undersöktes språkutvecklingen hos 23 invandrarbarn som gick i särskilda skolförberedelsegrupper för att förbättra svenskkunskaperna inför skolstarten. Barnen jämfördes också med två kontrollgrupper: 13 invandrarbarn som gick i ordinarie förskola i Rinkeby och 12 svenskt enspråkiga barn i samma ålder från Bromsten.

Barnen spelades in under fyra tillfällen: i förskolan, i slutet av årskurs 1, i slutet av årskurs 2 och i slutet av årskurs 3. Inspelningarna som pågick under ungefär en halvtimme åt gången bestod av friare samtal och delvis styrda aktiviteter, t.ex. återberättelse av videofilmer med Tom och Jerry eller Emil i Lönneberga, samt lek med fästisar (Viberg 1991).

Barnen genomgick vid den första tidpunkten en svensk variant av TACL-testet (Test of Auditory Comprehension of Language) och vid den andra tidpunkten testet PPVT (Peabody Picture Vocabulary Test) (Negrin Arnberg 1991).

SUF (Språkutveckling i förskolan)

Under projektet Språkutveckling i förskolan spelades samtal med förskolebarn från ett antal olika språkgrupper in. En grupp med 27 femåriga inlärare valdes ut och spelades som mest in under fem tillfällen under ett år (våren 1990--våren 1991), och en grupp med 18 sexåriga inlärare valdes ut spelades in vid ett tillfälle (våren 1990). Dessutom valdes två kontrollgrupper ut om nio femåriga och tio sexåriga förskolebarn med svenska som modersmål, för vilka en inspelning liknande den första inspelningen för inlärarna gjordes (Viberg 1991). Ett visst bortfall förekom.

Liksom för Rinkeby-studien har barnen genomgått en svensk variant av TACL-testet. Samtalen bestod av samma slags styrda aktiviteter som i Rinkeby-studien, t.ex. återberättelse av videofilmer med Tom och Jerry eller Emil i Lönneberga, samt lek med fästisar.

SUM (Språkutveckling och undervisningsmodeller)

Under projektet Språkutveckling och undervisningsmodeller (1983--1987) spelades fria intervjuer med vuxna informanter in under tre tillfällen i en longitudinell studie. Ytterligare material samlades också in, men bara intervjuerna ingår i filmaterialet här. Informanterna läste en intensivkurs i Svenska för invandrare (SFI) vid AMU under hösten 1984 (600 tim, 33 tim/vecka). De tre intervjuerna ägde rum i början, mitten och slutet på kursen.

De 60 informanterna var jämnt fördelade på tre modersmål (20 vardera): finska, spanska och polska. Informanterna var även indelade efter den nivågruppering som AMU gör vid varje intagningstillfälle, men sammanslagna till två grupper, så att det fanns 10 i varje grupp per språk. En så jämn könsfördelning som möjligt eftersträvades också vid urvalet.

Intervjuerna behandlade sådana ämnen som informanterna, och särskilt de på den lägre nivån, förväntades kunna konversera om:

Vid det sista intervjutillfället gjordes också en enkät om personliga bakgrundsförhållanden (Axelsson et al. 1985).

Referenser